1)

Svenska KJV Bibelns Dedikationbrev.

Dedikationsbrev

King James 1611 AV,

Svenska utgåvan.

Till Gud den Allsmäktige,

Himmelens och jordens Skapare
och till hans välsignade gåva till människorna:

Den Heliga Skrift.

Ära vare till Honom, från vilken allt ljus och all sanning utgår,

och genom vilken varje god och fullkomlig gåva ges,

frambärs denna svenska Bibelöversättning i ödmjukhet och vördnad.

Med insikten om evig nåd, barmhärtighet och frid,
genom JESUS KRISTUS, vår HERRE.

Den Heliga Skrift är Guds eget vittnesbörd om hans Son Jesus Kristus; givet genom heliga män, drivna av den Helige Ande, till undervisning, till tillrättavisning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet. Den är en lampa för vår stig och en fast grund för tro och liv. Genom tiderna har HERREN bevarat sitt ord, trots mänsklig svaghet, motstånd och förfall, så att hans sanning inte skall utplånas från jorden enligt sitt löfte i Psaltaren:

"HERRENS ord är rena ord: såsom silver prövat i en jordens smältugn, renat sju gånger. Du skall bevara dem, O HERRE, du skall skydda dem från denna generation för evigt." (Psaltaren 12:6-7).

HERREN vare ärad.

2)

Svenska KJV Bibelns Inledningsbrev.

Inledningsbrev

King James 1611 AV,

Svenska utgåvan.

Svenska KJV Bibelns framtagande har företagits i medvetenhet om detta heliga förtroende. Avsikten har inte varit att skapa något nytt, ej heller att böja Skriften efter tidens skiftande tankar, utan att så troget som möjligt återge det ord som en gång blev givet. Därför har 1611 AV, även kallad King James Version, i dess klassiska och bevarade form, tjänat som huvudtext och auktoritet – inte enbart för dess ålder eller anseende, utan för dess trofasthet, värdighet och genom dess oslagbara frukt till HERREN.

I översättningsarbetet har noggrannhet och trohet varit vägledande, och där det varit möjligt har även fullkomlighet eftersträvats. Där den engelska texten rymmer nyanser som saknar självklar motsvarighet i svenskan, har nya ord och uttryck formats för att återge dess betydelse, riktning och tyngd. Dessa nyord har inte skapats av språklig nyfikenhet, utan av nödvändighet, för att inte förlora det som annars skulle gå förlorat i överföringen.

Samtidigt har detta arbete hämtat inspiration från 1611 års översättare själva. De valde medvetet att inte stå bundna vid en strikt likformighet i uttryckssätt, utan använde skiftande formuleringar för samma begrepp, där sammanhang och språkets egen rytm så krävde. De menade att sådan variation inte försvagar sanningen, utan speglar språkets rikedom och gör texten mer levande och tillgänglig, utan att dess mening går förlorad. De eftersträvade frihet i språket snarare än tvång till mekanisk enhetlighet. I samma anda har Svenska KJV Bibeln sökt trohet utan stelhet och klarhet utan utarmning. Där texten talar enkelt, har enkelhet eftersträvats; där den talar högtidligt, har högtidlighet bevarats. Ordval och formuleringar har prövats inte endast mot språklig tydlighet, utan mot deras förmåga att bära samma allvar, tyngd och heliga klang som i den engelska arvöversättningen och i originalspråkens vittnesbörd.

Denna Bibel har också burits av en tydlig förhoppning: att stärka och bygga upp tron på Guds ord som högsta auktoritet i tro och praktik. I den Heliga Skrift möter oss inte endast fromma tankar eller religiösa vittnesmål, utan det levande och bindande ord genom vilket Gud talar. När Skriften säger: det är skrivet, vittnar den om en fast och tillförlitlig grund – inte endast i det förgångna, eller i något som enbart återfinns i "originaltexten" (som ingen har tillgång till) utan i den Bibel som kan hållas i handen, läsas, studeras, begrundas och lydas. Det är inte Guds ord som ska underordna sig människan, utan det är människan som ska underordna sig Guds ord.

Må denna svenska återgivning av den Heliga Skrift tjäna till att ära GUD, upphöja HERREN Jesus Kristus, bevara sanningen utan förvanskning och vara till välsignelse för dem som läser, hör och bevarar det som står skrivet.

Må också ordet som förblir i evighet, även genom detta arbete giva frukt till HERREN, ja att till hans ära och pris; leda var och en till Jesus Kristus fullbordade gärning på korset, att genom tron i hans utgjutna blod ta emot förlikningen till Gud och erhålla hans fria gåva – Evigt liv.

”JAG VILL prisa dig av hela mitt hjärta: inför gudarna vill jag lovsjunga dig. Jag vill tillbe vänd mot ditt heliga tempel, och prisa ditt namn för din kärleksfulla godhet och för din sanning; ty du har förstorad ditt ord över allt ditt namn." (Ps. 138:1-2).

HERREN vare ärad.

3)

Svenska KJV Bibelns Förord.

Förord

King James 1611 AV,

Svenska utgåvan.

Bibeln

Guds ord är en dyrbar skatt, given av den levande Guden till människornas frälsning, undervisning och tröst. Det är skrivet: "I begynnelsen skapade Gud himmelen och jorden.”. Genom sitt ord uppenbarar Gud vem som skapade himlarna och jorden; genom sitt ord uppenbarar Han sin vilja; genom sitt ord leder Han syndare till omvändelse och de troende till mognad i Kristus.

Den Heliga Skrift gavs först genom profeterna på hebreiska och genom apostlarna på grekiska. Men eftersom Gud inte endast har kallat ett enda folk utan människor av alla språk och nationer, har Hans ord genom alla tider översatts till folkens egna tungomål, så att var och en må kunna höra "Guds underbara gärningar" på sitt eget språk.

Den engelska King James Bibeln, första gången utgiven år 1611, har under århundraden varit den mest trogna och inflytelserika översättningen av den Heliga Skrift. Den återger med stor noggrannhet den hebreiska Masoretiska texten i Gamla Testamentet och den grekiska Textus Receptus i Nya Testamentet. Genom sitt trogna bevarande av texten, sin högtidliga stil och sin omsorg om varje ord har den varit till välsignelse för otaliga människor.

Svenska KJV Bibeln™ har därför inte haft till syfte att skapa en ny Bibel efter samtidens smak, utan att så troget som möjligt återge den engelska King James Bibelns ordalydelse, uttryck och struktur på ett naturligt och värdigt svenskt språk. Där den engelska texten gör skillnad mellan ord, uttryck eller titlar har samma skillnad, så långt språket medger, bevarats även på svenska.

Syftet har varit att låta KJV:s ordskillnader och uttryckssätt komma till sin rätt även på svenska, så att återkommande begrepp får en konsekvent och igenkännbar återgivning genom hela boken.

Detta arbete gör inte anspråk på fullkomlighet. Auktoriteten är Guds ord, som är återgivet i perfekt form i King James Bibelns text. Det är inte den svenska översättningen som rättar King James Bibelns text, utan tvärtom. Ty Guds sanning förändras inte därför att den återges på ett annat språk.

Om detta verk på något sätt kan hjälpa den svenska läsaren att bättre förstå, tro och lyda den Heliga Skrift, då har dess syfte blivit uppfyllt. HERREN, vars ord "lever och förblir för evigt.". Texten i Psaltaren 138:2 kungör hur Gud ser på sitt ord: "ty du har förstorad ditt ord över allt ditt namn.". Formuleringen är entydig och låter Guds ord inta en överordnad ställning, som den yttersta auktoriteten som Gud själv binder sig vid. Vi uppmanar därför varje läsare att pröva allt mot den Heliga Skrift.

“Det är skrivet” – Guds ord med auktoritet

Ett av de mest talande uttrycken i Bibeln är: “It is written” – “Det är skrivet”. Detta uttryck förekommer omkring 80 gånger i KJV och bär en djup innebörd: det som är skrivet är fast, auktoritativt och bindande. När detta sägs i Skriften: hänvisas inte till en osäker tradition; inte till föränderliga manuskript, utan till ett bevarat och tillgängligt ord. Det förutsätter något avgörande: att Guds ord faktiskt finns nedtecknat, bevarat och igenkännbart.

KJV – En fullständig och tillförlitlig text

King James Bibeln baseras på Majoritetstexten, som omfattar cirka 99% av de bevarade manuskripten och har en hög grad av överensstämmelse sinsemellan, medan många moderna Bibelöversättningar grundar sig på Minoritetstexten från Alexandria, vilken utgör mindre än 1% av de bevarade manuskripten och har en låg grad av överensstämmelse sinsemellan. King James Bibeln representerar därför en Bibeltext som: är sammanhängande och komplett; inte saknar verser, inte utelämnar ord, inte försvagar uttryck. Detta står i kontrast till många moderna Bibelöversättningar där; hela verser ibland saknas, formuleringar kortas eller förändras, viktiga ord utelämnas eller ersätts. Resultatet blir ofta en text där läsaren inte längre kan säga med samma visshet: “Det är skrivet”. Översättningsarbetet av King James 1611 AV, Svenska utgåvan bygger på övertygelsen att Guds ord; inte är fragmentariskt, inte är osäkert, inte behöver rekonstrueras, utan är bevarat.

Ty det är skrivet:

Hela Skriften är given genom Guds inspiration och är nyttig till doktrin, till tillrättavisning, till rättelse, till undervisning i rättfärdighet. (2 Timoteus 3:16)

Och vidare är det skrivet:

Helga dem genom din sanning: ditt ord är sanning. (Johannes 17:17)

“Den Heliga Bibeln” – en titel med betydelse

Titeln i KJV lyder: “The Holy Bible” – “Den Heliga Bibeln”. Detta är inte en tom benämning. Den speglar en Biblisk sanning, bekräftad i Romarbrevet 1:2, där Skriften kallas: “de heliga skrifterna”. Ordet helig innebär: avskild, ren, gudomligt given. Detta är inte vilken bok som helst. Bibeln är en bok som är Guds eget ord till människan.

”För detta tackar vi också Gud utan uppehåll, eftersom, när ni tog emot ordet av Gud, som ni hörde av oss, tog ni inte emot det som ordet av människor, utan som det i sanning är, ordet av Gud, som också verkar i er som tror.”  (1 Thess 2:13)

Må därför HERREN, som gav sitt ord, också ge förståelse av det, så att vi inte följer människors ord, utan förblir i det som är skrivet.

HERREN vare ärad.

4)

Om Svenska KJV Bibeln

Innehåll

King James 1611 AV,

Svenska utgåvan.

King James Bibeln framställdes år 1611 under en kungs befallning, hans Majestät kung Jakob I av England, vars 47 översättare arbetade i 7 år med att sammanställa den Bibel som idag bär hans namn. Den första utgåvan av KJV (King James Version) publicerades år 1611.

Där ordet av en kung är, där är makt: och vem kan säga till honom, Vad gör du? – Predikaren 8:4 (SKJVB).

Where the word of a king is, there is power: and who may say unto him, What doest thou? – Ecc 8:4 (KJV).

Gamla och Nya Testamentet

Den Svenska KJV Bibeln är en grundlig översättning av King James Bibelns text och innehåller alla 66 böcker från Gamla och Nya Testamentet: (under arbete).

GT - 1 Mosebok, 2 Mosebok, 3 Mosebok, 4 Mosebok, 5 Mosebok, Josua, Domarboken, Rut, 1 Samuelsboken, 2 Samuelsboken, 1 Kungaboken, 2 Kungaboken, 1 Krönikeboken, 2 Krönikeboken, Esra, Nehemja, Ester, Job, Psaltaren, Ordspråksboken, Predikaren, Höga Visan, Jesaja, Jeremia, Klagovisorna, Hesekiel, Daniel, Hosea, Joel, Amos, Obadja, Jona, Mika, Nahum, Habackuk, Sefanja, Haggai, Sakarja, Malaki.

NT - Matteus, Markus, Lukas, Johannes, Apostlagärningarna, Romarbrevet, 1 Korinthierbrevet, 2 Korinthierbrevet, Galaterbrevet, Efesierbrevet, Filipperbrevet, Kolosserbrevet, 1 Thessalonikerbrevet, 2 Thessalonikerbrevet, 1 Timoteusbrevet, 2 Timoteusbrevet, Titusbrevet, Filemonbrevet, Hebreerbrevet, Jakobsbrevet, 1 Petrusbrevet, 2 Petrusbrevet, 1 Johannesbrevet, 2 Johannesbrevet, 3 Johannesbrevet, Judasbrevet, Uppenbarelseboken.

Svenska KJV Bibeln, innehåller också alla de verser som de flesta Biblar saknar idag, t.ex. Matteus 17:21; 18:11; 23:14: Mark. 7:16; 9:44;. 9:46;. 11:26;. 15:28: Luk. 17:36: Joh. 5:4: Apg. 8:37; 15:34; 24:7; 28:29: Rom. 16:24: I Jo. 5:7.

Den Svenska KJV Bibeln innehåller också en unik svensk översättning av den Kapitelöversikt som publicerades i den första utgåvan av King James Bibeln år 1611, inklusive: Översättarnas brev till läsarna, samt Dedikeringsbrevet till hans Majestät Kung Jakob I (King James I) mm.

Sammanfattning av Svenska KJV Bibelns innehåll utöver Gamla och Nya Testamentet:

1. Förord 1611, Del 1 Dedikation.

2. Förord 1611, Del 2 Översättarnas brev till läsarna.

3. Släkttavlorna 1611.

4. Kapitelöversikt 1611.

5. Marginal noteringar, 1611 (under arbete)

6. Noteringar och förklaringar i Svenska KJV Bibeln (under arbete)

7. Typografi och språkliga detaljer i Svenska KJV Bibeln.

• 7.1 Språkdräkt och textuella kännetecken från den ursprungliga utgåvan.

• 7.2 Kursiva Ord.

• 7.3 Red letter edition, Jesus Ord i Röd Text

• 7.4 Namnet Jesus eller Jesu? Kristus eller Kristi?

• 7.5 Understrykning av benämningen Holy Ghost.

• 7.6 Djävlar eller demoner?

• 7.7 Välgörenhet i Bibeln

• 7.8 Helvetet i Bibeln

1.

Svensk översättning av Förordet i KJV. Del 1, Dedikationsbrevet, år 1611.

Dedikationen i King James Bibeln från 1611 är en formell hyllning till Kung Jakob I av England, (King James I of England) som initierade och stödde översättningsarbetet. Texten uttrycker översättarnas tacksamhet för kungens beskydd och hans vision att göra Bibeln tillgänglig för det engelsktalande folket. Översättarna framhåller kungens roll som en gudfruktig härskare, utvald att främja den kristna tron och bekämpa splittring inom kyrkan. Dedikationen är fylld med traditionell retorik som lovordar kungens visdom och hans ansträngningar för att upprätthålla fred och enhet i riket. Texten reflekterar också den politiska och religiösa kontexten vid tiden, där Bibelöversättningen ses som en viktig del av den engelska reformationens projekt. Genom denna dedikation visar översättarna sin lojalitet och hopp om att deras arbete ska bidra till kungens ära och som Dedikationen avslutas med orden "till ära för den store GUDEN och för Hans kyrkas bästa, genom Jesus Kristus, vår Herre och ende Frälsare."

Läs mer

2.

Svensk översättning av Förordet i KJV. Del 2, Översättarnas brev till läsarna, år 1611.

Förordet "Till läsarna" i den engelska King James Bibeln från 1611 är ett historiskt dokument som ger insikt i tankarna och syftena bakom översättningen. Författat av Miles Smith, en av översättarna, är det riktat till läsarna och betonar vikten av Bibeln som en gudomlig och universell skrift. Texten belyser översättarnas ambition att skapa en trogen och tillgänglig version av Guds ord på engelska, samtidigt som de erkänner vikten av tidigare översättningar och insatser. De försvarar sitt arbete mot kritik och poängterar att deras strävan inte handlar om att förnya Bibelns budskap, utan att förmedla det på ett språk som folk förstår. Förordet diskuterar också översättningens utmaningar och behovet av Guds nåd i detta arbete. Samtidigt förklaras översättning som en legitim och nödvändig process för att sprida Guds ord till alla folk. Dokumentet är präglat av en tidstypisk vältalighet och belyser översättarnas hängivenhet och respekt för den heliga textens integritet.

Läs mer

3.

Svensk översättning av Släkttavlorna i den Heliga Skriften, 1611.

Släkttavlorna i King James Bibeln från 1611 är en del av den ursprungliga utgåvan och utgör en grafisk och textuell framställning av Bibelns genealogier, med början från Adam och Eva. Dessa tavlor var tänkta att ge läsarna en visuell och kronologisk överblick av Bibelns berättelse om mänsklighetens ursprung och Guds folk genom historien. Släkttavlorna följer mönstret från tidigare engelska Biblar, såsom Geneva Bible, men är ofta mer detaljerade och omsorgsfullt framställda. De hjälper läsaren att sätta Bibliska personer och händelser i ett sammanhang, vilket betonar kontinuiteten i Guds plan för frälsning, vilket gör dem till en betydelsefull del av King James Bibles arv och presentation.

(under arbete)

Läs mer

4.

Svensk översättning av Kapitelöversikt, 1611.

I kursiv stil, under varje kapitel och i varje bok, återges den svenska översättningen av den Kapitelöversikt som återfinns i AV 1611 King James Bibeln, enligt den första utgåvan. Tillagda ord eller förklaringar är markerade i klammer [ ].

Kapitelöversikten i den ursprungliga utgåvan av King James Bibeln från 1611 är en hjälpfull introduktion till varje kapitel i Bibeln, avsedd att vägleda läsaren genom textens innehåll och struktur. Denna funktion reflekterar översättarnas ambition att inte bara göra Bibeln tillgänglig på engelska, utan också att underlätta en djupare förståelse av dess budskap. Varje kapitelöversikt sammanfattar kortfattat de huvudsakliga händelserna, teman och lärdomarna i texten. Den fungerar som en läsanvisning och hjälper läsaren att snabbt orientera sig i de Heliga Skrifterna, oavsett om det gäller berättelser, profetior eller doktriner. Kapitelöversikterna visar på översättarnas omsorg om att göra Guds ord inte bara tillgängligt, utan även förståeligt och användbart för en bred publik.

Exempel på Kapitelöversikt från Sakarja kapitel 14:

1 Jerusalems förgörare, blir förintade. 4 Kristus ankomst och hans rikes nådegåvor. 12 Jerusalems fienders plåga. 16 Återstoden skall vända sig till Herren. 20 Och deras byte skall vara heligt.

5.

Svensk översättning av Marginalnoteringarna, 1611.

Marginalnoteringarna i den ursprungliga utgåvan av King James Bibeln från 1611 är en viktig del av översättningsarbetet och tjänar som en resurs för att fördjupa läsarens förståelse av texten. Dessa noteringar innehåller alternativa översättningar, förklaringar av ovanliga ord och uttryck, samt korsreferenser till andra Bibelpassager. Syftet med marginalnoteringarna var att ge insikter om komplexa eller tvetydiga passager och att visa på översättarnas medvetenhet om språkets nyanser och tolkningarnas möjligheter. Genom att inkludera dessa anteckningar visade översättarna sin respekt för textens djup och sina läsare genom att låta dem delta i tolkningen. Noteringarna understryker också den akademiska noggrannhet och hängivenhet som präglade översättningsprocessen. De fungerar som en länk mellan läsaren och den ursprungliga hebreiska, grekiska och arameiska texten och visar på King James Bibelns ambition att inte bara vara en översättning, utan ett verktyg för studium och reflektion över Guds ord. Exempel från 1 Petrus 3:6:

Liksom Sara lydde Abraham, och kallade honom herre: vars döttrar ni är, så länge ni gör väl, och icke förskräcks av någon förundran.

[Gr. barn]

(under arbete)

6.

Noteringar och förklaringar i Svenska KJV Bibeln

Dessa inslag ingick inte i 1611 AV, men genom dessa noteringar erbjuds läsaren hjälp med att navigera texten, förstå komplexa begrepp och se samband mellan olika delar av Bibeln. Alternativa översättningar och förklaringar av ovanliga eller mångtydiga uttryck. Förklaringar i form av korsreferenser och språkliga anteckningar tjänar också som ett studieverktyg, vilket möjliggör en mer holistisk förståelse av Bibeln som helhet. Exempel från Joel 3:2:

Skall jag också samla alla nationer, och föra dem ned till Josafats dal, och där vädja med dem för mitt folk och för mitt arv Israel, som de har skingrat bland nationerna, och delat mitt land.*

[*Notering: ”Josafats dal”, i KJV ”the valley of Jehoshaphat”, nämns i Bibeln som en plats där Gud kommer att hålla dom över nationerna. Namnet Jehoshaphat betyder ”Jehova har dömt” (Matt. 25:31). Inom Judendom och kristendom, associeras Josafats dal med Kidrondalen, som ligger öster om Jerusalem mellan Jerusalem och Olivberget (Sak. 14:1-12).]

7.

Typografi och språkliga detaljer i Svenska KJV Bibeln

7.1

Språkdräkt och Textuella Kännetecken från den Ursprungliga Utgåvan

I den svenska utgåvan av 1611 King James Bibeln är dess engelska språkdräkt och tonläge tydliggjord genom en matchad användning av skiljetecken. Den Svenska KJV Bibeln har därför ett litet äldre svenskspråkligt tonläge som troget följer den engelska King James Bibeln. Detta gör att textuppbyggnaden, skiljetecken och textens uppdelning skiljer sig från hur det normalt ser ut enligt det svenska språket som t.ex. när kolon, komma, punkt och på hur stor bokstav används. Varje vers i King James Bibeln startar med stor bokstav oavsett syntax. Exempel från Predikaren 8:9-10:

Pred 8:9 Allt detta har jag sett, och jag har ägnat mitt hjärta åt varje verk som sker under solen: det finns en tid då en man härskar över en annan till hans egen skada.

Pred 8:10 Och jag såg de ogudaktiga begravas, de som hade kommit och gått från den heliga platsen, och de blev bortglömda i staden där de hade gjort så: detta är också fåfänglighet.

Nyord för trogen Bibelöversättning

Vid översättning av King James Bibeln (KJV) till det svenska språket krävs ibland nybildade ord för att bevara både mening och stil.

Ett tydligt exempel är ordet Passover:

• Det svenska ordet för ”Passover” = “Förbigången” är en ”nybildning” i Svenska KJV Bibeln™ för att återge hebreiska ordet ”Pesach” eller för grekiska ordet ”Pascha”.

• Förbigången uttalas [ˈfööɾ-bi-gång-en], med betoning på första stavelsen: FÖR-bigången. Ordet består av förbi + gången, där gången uttalas med långt å-ljud och ng-ljud som i gång.

Det engelska ordet ”Passover” och den svenska motsvarigheten “Förbigången” syftar båda på att HERREN ”gick förbi” Israeliternas hus när de var bestrukna med blodet från ett lamm i Egypten när han dömde landet (2 Mos 12:13; Hebr 11:28). Både högtiden och offret kallades ”Förbigången” (”Passover”) i Skriften. Det engelska ordet ”Passover” var en ”nybildning” som skapades av William Tyndale i början av 1500-talet. I hans översättning av Bibeln (1526) valde han att skapa ett helt nytt ord: “Pass” + “over” = ”Passover”; detta var med avsikt att återge grekiska ordet ”Pascha” bokstavligt. Tidigare översättningar använde ord som ”Påsk” (Easter) eller bara talade om “Högtiden”, men Tyndale ville vara trogen det grekiska språkets innebörd. Tyndales ordval togs senare upp i King James Bibeln.

På svenska heter Passover i nästan alla moderna Biblar helt enkelt påsk. Ordet kommer från det latinska pascha, som i sin tur bygger på grekiskans πάσχα (pascha), ett lån från hebreiskan.

Problemet med det svenska ordet påsk är:

• att ordet inte längre bär på betydelsen “att gå förbi”, vilket är central i 2 Mosebok 12:4.

• att det förväxlas lätt med den kristna påsken (Jesus död och uppståndelse), särskilt i Nya Testamentet.

• att ordet saknar verbal koppling till någon konkret handling från grundspråkens text.

Så även om det historiskt är ett korrekt lånord, har påsk i modern svenska blivit semantiskt förskjutet från sin ursprungliga betydelse.

Fördelen med ordet Passover och dess svenska motsvarighet Förbigången är:

• dess trogna hållning till originalspråkens innebörd.

• Att ordet ger teologisk klarhet: Judisk högtid och senare kyrklig tradition (inkl. hednisk påsk ”Ishtar”) hålls isär, precis som i originalspråkens text och KJV.

• Att den unika skillnaden i återgivningen av ”Pascha” i Apg 12:4 är bevarad, som är enda gången ordet ”Pascha” har översatts till ”Påsk” (Easter) i KJV Bibeln.

Svenska KJV Bibeln™ är den första Bibelöversättning på svenska som kan språkligt återge skillnaden mellan Passover (som syftar på och bevarar betydelsen av den Judiska högtiden som instiftades i 2 Moseboken till minne av hur Herren gick förbi de Israelitiska husen i Egypten) och Easter (Påsk) precis som den engelska texten i KJV–Bibeln gör. Liksom William Tyndale skapade ett nytt engelskt ord för att återge en djup Biblisk verklighet, kan även vi i svenskan med ordet ”Förbigången” återvinna tydlighet, andlig rikedom och trohet mot originalspråkens text.

För mer information gå till Download under rubriken Övrigt, Artikel 1-2.

7.2

Kursiva Ord

Kursiva ord i Bibeln används för att indikera ord som inte finns direkt i originalspråkens texter; på hebreiska, arameiska eller grekiska, men som har lagts till av översättarna för att göra meningen mer begriplig på målspråket. Dessa tillägg är nödvändiga eftersom grammatiska skillnader mellan språk ofta kräver extra ord för att förmedla den avsedda betydelsen av originalspråkens texts. Denna praxis är vanlig i många översättningar, inklusive King James Bibeln från 1611, och visar på översättarnas respekt för textens integritet. Genom att markera dessa ord kan läsaren se vilka delar som är tillägg och därmed få en tydligare förståelse av hur originalspråkens text och översättningen förhåller sig till varandra. 

Kritiker av denna praxis hävdar att dessa ord lades till av översättare och att dessa är därför inte en del av Guds ord. Men hur kan detta påstående vara sant när Lukas, Paulus, Johannes, Petrus och till och med Herren Jesus själv citerade dessa kursiverade ord från Gamla Testamentet? Tyder inte detta på att de ingick i originaltexten. (Se 5 Mos. 25:4, 8:3; Ps. 16:8, 82:6; Jes. 28:16; 2 Sam. 21:19; 1 Krön. 20:5; Apg. 2:25; I Kor. 9:9; I Tim. 5:18; Matt. 4:4; Joh. 10:34; I Petr. 2:6; Matt. 4:4).

Grekiska manuskript bekräftar King James Bibelns kursiverade ord

I King James Version (KJV) är texten: "[men] han som erkänner Sonen har också Fadern." i Första Johannes 2:23 kursiverad, vilket indikerar att orden inte fanns i de grekiska manuskript som översättarna använde. Denna fras återfinns dock i senare grekiska manuskript (såsom Codex Alexandrinus) och texten inkluderas i moderna översättningar som Lutherbibel 1912 och Schlachter 1951. – Om King James Bibeln inte är Guds ord, hur kommer det sig att kursiveringen i den visar sig vara den korrekta texten även när de inte har stöd från grekiska manuskript? Hur kunde översättarna av KJV Bibeln ha gissat rätt genom att skriva in den kursiverade delen av versen och ca 100-200 år senare återfanns grekiska manuskript som innehöll den kursiverade texten?

Se också fallet med vem som dödade Goliat?

Och åter var det en strid i Gob med Filistéerna, där Elhanan sonen till Jaare-oregim, en Betlehemit, dräpte Goliats broder Gittiten, vars spjutskaft var såsom en vävares bom. - 2 Samuelsboken 21:19. (SKJVB).

Ordet ”broder” är kursiverad i 2 Samuelsboken 21:19 i King James Bibeln. Om ordet "broder" utelämnas (på grund av att ordet är kursiverad) skulle Bibeln säga att Elhanan dödade Goliat, istället för att han dödade Goliats broder.

Och åter var det krig med Filistéerna, och Elhanan, sonen till Jair dräpte Lahmi brodern till Goliat Gittiten, vars spjutskaft var såsom en vävares bom. - I Krönikeboken 20:5. (SKJVB).

Om du läser 1 Krönikeboken 20:5, här anges namnet på brodern som "Lahmi," vilket klargör vem som blev dödad av Elhanan. Denna text liknar 2 Samuelsboken 21:19 men ger mer precision genom att namnge Goliats broder, "Lahmi". Detta hjälper till att undvika en motsägelse, att det skulle ha varit Goliat själv som dödades igen, eftersom han redan dödades av David i en tidigare berättelse (1 Samuelsboken 17). Översättarna av King James Bibeln gjorde rätt i att inkludera ordet broder i texten, trots att ordet inte finns med i någon av originalspråkens manuskript.

7.3

Red Letter Edition, Jesus Ord i Röd Text

"Red Letter" är en typografisk stil där Jesus egna ord, som återges i evangelierna och ibland i andra delar av Nya Testamentet, är tryckta med röd text istället för svart. Denna praxis introducerades 1899 av Louis Klopsch, redaktör för "The Christian Herald", för att särskilt framhäva Jesus uttalanden och hjälpa läsare att snabbt identifiera dem. Även om den inte förekommer i King James Bibeln från 1611, är Red Letter-utgåvor ett vanligt inslag i senare tryckningar av King James Bibeln för att underlätta studium och meditation över Kristus ord. Exempel från Johannes 14:6:

Jesus sade till honom, Jag är vägen, sanningen, och livet: ingen kommer till Fadern, utom genom mig.

7.4

Namnet Jesus eller Jesu? Kristus eller Kristi?

I den engelska King James Bibeln används namnet från grekiskan Ἰησοῦς ”Iēsoús” genomgående, oavsett syntax, där hela namnet ”Jesus” används och även ”Christ” från grekiskan Χριστός ”Christos”. I KJV-Bibeln förekommer namnet: ”Jesus” 983 gånger. Namnet ”Christ” (Kristus) 555 gånger. Namnet ”Jesus Christ” 196 gånger. Dessutom förekommer namnet ”Christ Jesus” 26 gånger. = Sammanlagt 1760 gånger. Genom att hålla fast vid hela namnet Jesus Kristus bevaras dess innebörd, (2424 Iēsoús - Jesus, Iē = Jehova / soús = frälser. translittereringen av den hebreiska termen 3091 /Lṓt ”Yehoshua”/Jehoshua, sammandraget till ”Joshua” som betyder ”Jehova frälser” och Kristus betyder ”den Smorde”).

Svenska KJV Bibeln™ följer även detta till punkt och pricka, då vi vet att varje namn i Bibeln har en betydelse som vi inte vill förlora. Därför använder vi oss av hela namnet ”Jesus” och  ”Kristus” istället för ”Jesu” och ”Kristi” i vår strävan att den Svenska KJV Bibeln, genom Guds nåd och till hans ära, ska i perfektion följa och återge ordet från Gud, den Heliga Skrift. — I Jesus Kristus namn, Amen.

”Därför har Gud också högt upphöjd honom, och gett honom ett namn som är högre än alla namn:” – Apg. 4:12.

7.5

Understrykning av benämningen Holy Ghost

I King James Bibeln används två olika benämningar för Helig Ande, som är ”Holy Ghost” (förekommer totalt 89 gånger) och ”Holy Spirit” (förekommer totalt 7 gånger), dessa två benämningar betyder visserligen samma sak och i Sverige används endast en benämning som är Helig Ande. Om anledningen till varför översättarna valde att så göra, tvistar de lärda: 

1. Språklig variation: Under tidigt 1600-tal, användes ”ghost” mer allmänt för att referera till en ande eller själ, medan ”spirit” hade en bredare betydelse, inklusive andlig eller övernaturlig existens.

2. Biblisk tradition: För att behålla en kontinuitet med tidigare engelska Bibelöversättningar. ”Ghost” användes bl.a. i Tyndale's Bible och The Geneva Bible, och därför har de valt att behålla denna traditionella term i vissa sammanhang.

3. Variation för betydelsenyanser: Ibland används "Holy Spirit" för att betona den andliga aspekten av Guds närvaro eller kraft, medan ”Holy Ghost” kan användas för att framhäva den personliga karaktären av den Helige Ande.  

För att på svenska kunna bevara detta och i text skilja mellan angivelsen av ”Holy Spirit” och ”Holy Ghost”, har vi istället för att göra en direkt översättning gjort en understrykning på ordet Ande där det i King James Bibeln står ”Ghost” med stor bokstav. Exempel från 2 Petrus 1:21:

Ty profetian kom icke i forna tider genom människors vilja, utan heliga Guds män talade, drivna av den Helige Ande.

7.6

Djävlar eller demoner?

Varför King James Bibeln aldrig använder ordet "demoner"

"Tro du att det finns en Gud; du gör rätt: också djävlarna tror, och bävar." (Jak. 2:19)

Alltsedan begynnelsen har den onde sökt förvränga Guds ord. Det sker inte alltid genom att förneka sanningen öppet. Ofta sker det genom att orden förändras.

Ty när orden förändras, förändras också människors förståelse. Ett sådant exempel är ordet djävlar. King James Bibeln återger konsekvent de grekiska grundorden med Devil och devils. Ordet demons förekommer inte en enda gång. Likväl har många moderna Bibelöversättningar nästan helt ersatt djävlar med demoner.

Frågan är: Varför?

Den Bibliska språktraditionen

King James Bibeln använder ordet Devil om Satan själv. När Bibeln talar om de orena andarna används ordet devils. Denna språkliga ordning bevarades också i de äldre svenska Biblarna.

• Gustav Vasas Bibel (1541) använder djävul och djävlar.

• Karl XII:s Bibel (1703) gör detsamma.

Under flera hundra år var detta därför det naturliga och etablerade Bibliska språkbruket i både engelska och svenska. Först i modern tid började ordet demoner ersätta djävlar i många Bibelöversättningar, vilket är en språklig överbetoning av ”grekiskan” (daimōn). Svenska KJV Bibeln™ följer istället den historiska Bibeltraditionen och återger, liksom King James Bibeln och de äldre svenska Biblarna, devil med djävulen och devils med djävlar. Ty en översättning skall bevara Bibelns språk, inte modernisera dess innebörd.

Vad säger de grekiska grundorden?

Två grekiska ord är särskilt viktiga.

• διάβολος (diabolos) används om Djävulen, Satan själv.

• δαιμόνιον (daimonion) återges i King James Bibeln konsekvent med devil eller devils.

King James Bibeln inför alltså aldrig ordet demon i Bibeltexten. I stället bevaras sambandet mellan Djävulen och de onda andar som står under hans välde.

Varifrån kommer ordet "demon"?

Ordet demon kommer från grekiskans δαίμων (daimōn). I den klassiska grekiska religionen betecknade detta ord en andevarelse eller lägre gudom. En daimōn behövde inte vara ond. Den kunde uppfattas som en skyddsande eller en mellanvarelse mellan gudar och människor.

• I Websters ordbok från 1828 står det t.ex. att ”de forntida trodde att det fanns goda och onda demoner, som hade inflytande över människors sinnen.”

• Ett annat exempel är Tykhon, en gud i den grekiska mytologin som betecknades ”daimon agathos”, det vill säga en ”god ande”.

Bibeln använder däremot inte detta hedniska synsätt. När Herren Jesus talar om dessa andar beskrivs de alltid som orena, bedrägliga och onda. De står under Djävulens välde.

Ett tydligt Bibliskt samband

King James Bibeln bevarar ett enkelt och tydligt samband.

• Det finns en Djävul.

• Och det finns djävlar.

Djävlarna framträder därför inte som någon fristående kategori av andeväsen. De tillhör Djävulens rike. Djävlarna tror. Jakob skriver:

"Också djävlarna tror, och bävar." (Jak. 2:19)

Detta uttryck knyter de onda andarna direkt till Djävulen. När samma vers i moderna översättningar återges med ordet demoner, blir denna språkliga koppling mindre tydlig. Det handlar inte endast om ett annat ord. Det handlar om hur Bibelns egen framställning uppfattas av läsaren. 

En språklig förändring

• Under nära fyra århundraden läste engelsktalande kristna om devils.

• Under nära fyra århundraden läste svensktalande kristna om djävlar.

• Det är först under modern tid som ordet demoner blivit det vanligaste uttrycket.

• Språkligt bevarar ordet demon missuppfattningen att det även kan röra sig om goda demoner eller andar (”de forntida trodde att det fanns goda och onda demoner, som hade inflytande över människors sinnen.” Websters Dictionary 1828). Ordet djävlar kan inte missuppfattas vara goda andar.

Därmed har också ett av Bibelns egna ord gradvis trätt i bakgrunden. Det är ännu ett exempel på hur den historiska kontinuiteten i Bibelspråket har brutits.

Ty det är skrivet

Orden i Bibeln är inte betydelselösa.

• De undervisar.

• De förklarar.

• De binder samman Skriftens vittnesbörd.

• King James Bibeln använder därför aldrig ordet demons.

• Den talar om Djävulen och om djävlar.

Svenska KJV Bibeln™ följer samma Bibliska och historiska språkbruk. Ty det som har bevarats genom århundradena bör inte överges utan goda skäl. Och när Bibelns egna uttryck bevaras, bevaras också klarheten i dess undervisning. – Ty det är skrivet.

7.7

Välgörenhet i Bibeln

Mer än en känsla – den kärlek som handlar

"Och nu förblir tro, hopp och välgörenhet, dessa tre; men störst av dessa är välgörenheten."
(1 Kor. 13:13)

Det finns ord i Bibeln vars innebörd med tiden har förändrats i människors medvetande. Ett sådant ord är välgörenhet. I vår tid tänker många endast på penninggåvor, insamlingar eller hjälporganisationer. Men när King James Bibeln använder ordet charity är betydelsen betydligt rikare än så. Det handlar om den kärlek som inte endast känner, utan också ger. Ty sann kärlek visar sig i handling.

Vad betyder "charity"?

Det engelska ordet charity kommer från latinets caritas, vilket betecknar den kristna kärleken. Det grekiska grundordet är ἀγάπη (agapē).

Thayer definierar ordet såsom:

Broderlig kärlek, tillgivenhet, god vilja, kärlek, välvilja.

Webster's Dictionary (1828) beskriver charity på liknande sätt:*

Kärlek, välvilja, god vilja; den sinnesstämning som får människor att tänka väl om sina medmänniskor och göra dem gott.

Vidare skriver Webster:

I teologisk mening innefattar det den högsta kärleken till Gud och universell god vilja till människor.

Det handlar alltså inte om en tillfällig känsla. Det handlar om ett hjärta som önskar det goda och därför handlar därefter.

Kärlek ger

Bibeln visar gång på gång att sann kärlek ger. Det är skrivet:

Ty så älskade Gud världen att han gav sin enfödde Son..." (Joh. 3:16)

Och vidare:

"Men Gud anförtror sin kärlek till oss, genom att Kristus dog för oss, medan vi ännu var syndare." (Rom. 5:8)

Guds kärlek blev inte endast uttalad. Den blev uppenbarad genom att Han gav. På samma sätt visar sig den kristna välgörenheten.

• Den är kärlek i handling.

• Den visar sig genom givmildhet, vänlighet, godhet, ömhet, tålamod och barmhärtighet.

• Den söker inte sitt eget.

• Den gör gott.

Varför använder King James ordet "charity"?

I moderna engelska Biblar har ordet charity nästan överallt ersatts med love. Även många moderna svenska översättningar använder genomgående ordet kärlek. Visserligen återger även ordet kärlek den grundläggande betydelsen av ἀγάπη, men ett viktigt innehåll riskerar att gå förlorat. I dagens språk förknippas kärlek ofta med känslor, upplevelser eller romantik. Ordet välgörenhet, såsom det förståddes när King James Bibeln översattes och såsom Webster beskriver det, betonar däremot den kärlek som visar sig genom god vilja och goda gärningar. Det är därför inte endast fråga om vad människan känner. Det är fråga om hur hon handlar.

Kärlekens kännetecken

När Paulus beskriver välgörenheten säger han inte hur den känns. Han beskriver hur den handlar.

• Den lider länge.

• Den är mild.

• Den avundas inte.

• Den söker inte sitt eget.

• Den tänker inte ont.

• Den gläder sig inte över orättfärdigheten utan gläder sig med sanningen.

• Den uthärdar allting.

• Den tror allting.

• Den hoppas allting.

• Den består allting.

Sådan är den kristna välgörenheten.

Välgörenheten upphör aldrig

Paulus avslutar sitt stora kapitel om välgörenheten med orden:

Och nu förblir tro, hopp och välgörenhet, dessa tre; men störst av dessa är välgörenheten. (1 Kor. 13:13)

Tro skall en dag övergå i åskådning. Hoppet skall uppfyllas. Men välgörenheten upphör aldrig. Ty Gud är kärlek. Och den som blivit född av Gud skall också älska sina bröder, inte endast med ord eller tunga, utan i gärning och sanning.

Ty det är skrivet

King James Bibeln använder ordet charity tjugofyra gånger. Svenska KJV Bibeln™ återger därför ordet med välgörenhet, inte därför att det endast handlar om att ge gåvor, utan därför att ordet i sin äldre och Bibliska betydelse uttrycker den kristna kärleken i handling.

Ty välgörenheten är mer än en känsla.

• Den är kärlek som ger.

• Den är kärlek som tjänar.

• Den är kärlek som handlar.

Ty det är skrivet.

[*Språknot: Det engelska ordet charity betydde vid tiden för King James Bibeln (1611) och Webster's Dictionary (1828) inte främst ekonomiska donationer, såsom ordet ofta uppfattas i dag, utan den kristna kärlek som visar sig genom välvilja, givmildhet och handling. Den svenska återgivningen välgörenhet i Svenska KJV Bibeln™ används därför i denna äldre och vidare betydelse, motsvarande latinets caritas och grekiskans ἀγάπη (agapē). – Förekomster av ordet "välgörenhet" i King James Bibeln (24 ggr): 1 Korinthierbrevet 8:1, 13:1-4, 8, 13,  14:1, 16:14; Kolosserna 3:14; 1 Thessalonikerbrevet 3:6; 2 Thessalonikerbrevet 1:3; 1 Timoteus 1:5, 2:15, 4:12; 2 Timoteus 2:22, 3:10; Titus 2:2; 1 Petrusbrevet 4:8, 5:14; 2 Petrusbrevet 1:7; 3 Johannes 1:6; Jude 1:12; Uppenbarelseboken 2:19.]

7.8

Helvetet i Bibeln

"Har Gud verkligen sagt?"

Alltsedan syndafallet har den gamle ormens första angrepp varit riktat mot Guds ord. Han började inte med ett öppet förnekande, utan med att så tvivel.

...har Gud verkligen sagt, Ni skall inte äta av alla träd i trädgården? (1 Mos. 3)

Genom att väcka tvivel på vad Gud har sagt bereder han vägen för den direkta lögnen i vers 4: ”Ni skall sannerligen inte dö.”. Samma fråga återkommer ännu i vår tid. Den riktas inte endast mot Bibelns skapelseberättelse eller evangeliet om Jesus Kristus, utan även mot den Bibliska läran om den kommande domen och helvetet. Ty när orden förändras, förändras också människors förståelse av sanningen.

En gradvis förändring

King James Bibeln använder ordet hell sammanlagt 54 gånger. Äldre svenska Biblar, såsom Carl XII:s Bibel, följer i stort sett samma språkbruk och använder ordet helvetet omkring 49 gånger.

I många moderna svenska Bibelöversättningar har däremot ordet helvetet nästan försvunnit. Där KJV säger hell, återges grundorden ofta med uttryck såsom dödsriket, de dödas rike, graven, eller också lämnas orden oöversatta såsom Gehenna och Hades. Resultatet blir att den Bibliska varningen inte längre framträder med samma tydlighet.

Det gamla ordspråket säger: "Ur sikte, ur sinne.". ("out of sight, out of mind"). Det som människan inte längre ser, tänker hon snart inte heller på.

Helvetet i King James Bibeln

Det engelska ordet hell återger i KJV fyra olika grundord – ett hebreiskt och tre grekiska.

1. שְׁאוֹל (Sheol) 31 ggr. – Sheol är det hebreiska ordet i Gamla Testamentet.

2. ᾅδης (Hades) 10 ggr – Hades är dess grekiska motsvarighet i Nya Testamentet.

3. γέεννα (Gehenna) 12 ggr – Gehenna används av Herren Jesus Kristus när Han varnar för den slutliga domen.

4. ταρταρόω (Tartaróō) 1 gång – Tartaróō förekommer endast en gång, i 2 Petrus 2:4, där de fallna änglarna beskrivs som nedkastade till helvetet.
   

I King James Bibeln har det engelska ordet "hell" återgivits sammanlagt 54 ggr.

När orden försvinner

Vår Herre sade i Matteus 23:33:

Hur kan ni undkomma helvetets fördömelse?

I många moderna översättningar lyder samma vers i stället ungefär:

...hur skall ni kunna undgå att dömas till Gehenna?

Men hur många läsare vet vad Gehenna betyder? Själva ordet förklarar ingenting. När däremot ordet helvetet används, råder inget tvivel om vad Herren varnar för. Detta är inte endast en fråga om språk. Det är en fråga om huruvida Bibelns varning skall vara tydlig eller dold.

Ty det är skrivet

Herren Jesus Kristus talade mer om helvetet än någon annan i Bibeln. Han sade:

Då skall han också säga till dem på vänster sida, Gå bort ifrån mig, ni förbannade, in i evig eld, förberedd åt djävulen och hans änglar. (Matt. 25:41)

Och frukta inte för dem som dödar kroppen, men inte kan döda själen: utan frukta hellre honom som kan förgöra både själ och kropp i helvetet. (Matt 10:28)

Och om din högra hand anstöter dig, så hugg av den och kasta den ifrån dig. ty det är dig mer nyttigt att en av dina lemmar förgås, än att hela din kropp skulle kastas i helvetet. (Matt 5:30)

Och om ditt öga anstöter dig, så riv ut det och kasta det ifrån dig: det är bättre för dig att gå in i livet med ett öga, än att med båda ögonen kastas i helveteseld. (Matt 18:9)

Skriften beskriver helvetet såsom en verklig plats av dom; förberedd åt djävulen och hans änglar. (Matt. 25:41). Skriften talar om evig eld, yttre mörker, gråt och tandagnisslan, den osläckliga elden, helveteseld, evigt fördärv, och slutligen eldsjön. (Dan. 12:2; Matt. 5:22; 8:12; Mark. 9:43–49; Joh. 3:36; 2 Thess. 1:9; Upp. 20:10–15; 21:8.)

• Dessa vittnesbörd står inte ensamma.

• De vittnar tillsammans.

Lasarus och den rike mannen

Vissa menar att Lukas 16 endast är en liknelse. Likväl säger Herren aldrig att det är en liknelse. Han säger:

...även den rike mannen dog, och blev begravd; Och i helvetet öppnar han upp sina ögon, i plågor... (Luk. 16:22–23)

Vare sig någon vill kalla berättelsen en liknelse eller inte, förändrar det inte den undervisning som Herren själv ger. Han beskriver ett medvetet tillstånd efter döden.

• Den rike mannen lider; "i helvetet öppnar han upp sina ögon, i plågor" (Luk. 16:23),

• han känner törst; "ty jag plågas i denna låga" (Luk. 16:24).

• Lasarus blir tröstad (Luk. 16:25).

• Och mellan dem finns en stor klyfta (Luk. 16:26).

• De rike mannen ville varna sina fem bröder "för att inte också de skall komma till denna plats av plåga." (Luk. 16:28).

"Talar han inte liknelser?"

När Hesekiel förkunnade Herrens dom över Juda svarade folket:

Ack, Herren GUD! De säger om mig, Talar han inte liknelser? (Hes. 20:49)

I stället för att ta emot Herrens varning gjorde de budskapet till en liknelse. Är det inte en liknande fara i vår tid? När människan inte vill tro det Gud har sagt, blir nästa steg ofta att förklara bort orden.

Några frågor

Om Gehenna endast betyder graven eller döden —

• varför skulle då någon behöva undkomma den? (Matt. 23:33.)

Om helvetet endast är graven —

• varför säger Herren att det är bättre att hugga av handen än att kastas dit? (Matt. 5:30; 18:8; Mark. 9:43.)

Om helvetet endast är döden —

• varför förknippas det gång på gång med eld, dom och straff?

Skriften själv ger svaret.

Efter döden

Det är skrivet:

Och såsom det är människorna bestämt att en gång dö, men därefter domen. (Hebr. 9:27)

Döden är alltså inte slutet. Efter döden följer domen. Och Paulus skriver:

Vilka skall bli straffade med evigt fördärv från Herrens närvaro, och från hans makts härlighet. (2 Thess. 1:9)

Inte heller Rakels död förklaras som att själen upphör att existera, utan att den skiljs från kroppen.

...när hennes själ höll på att lämna henne, (ty hon dog) (1 Mos 35:18)

Därför är evangeliet inte endast ett erbjudande. Det är Guds räddning undan den kommande vreden. Ty Kristus kom för att frälsa syndare. Läran om helvetet är inte människors uppfinning.

• Den är Guds ord.

• Den kan inte avskaffas genom att ett ord utelämnas, ersätts eller lämnas oöversatt.

• Ty även om ordet helvetet försvinner ur en översättning, består den Bibliska läran alltjämt.

• Gud har talat.

• Hans ord står fast.

Svenska KJV Bibeln™ följer därför King James Bibeln och återger hell med det svenska ordet helvetet. Och den människa som älskar sanningen ska inte fråga vad som är mest tilltalande för vår tid, utan vad Herren verkligen har sagt.

Guds ord ska inte förbättras; det ska återges. – Ty det är skrivet.

HERREN vare ärad.