SVENSKA KJV BIBELN™
Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.
v. 1 [*Notering: Gud talar här till Israels hus och inleder med en klagosång eller sorgesång. Detta uttrycker Guds sorg och beklagande över folkets tillstånd och det kommande straffet. En klagosång är ett uttryck för djup smärta och förtvivlan, vilket understryker allvaret i Guds budskap och den dom som väntar Israel om de inte omvänder sig.]
v. 3 [*Notering: Gud beskriver här den förödelse som väntar Israel. En stad som tidigare hade tusen invånare kommer endast att ha hundra kvar, och en stad med hundra invånare kommer att ha tio kvar. Detta indikerar att en stor del av befolkningen kommer att gå förlorad, och endast en liten rest kommer att överleva.]
v. 5 [*Notering: Gud varnar här Israels folk att inte söka hjälp eller tillbedjan vid de heliga platserna Betel, Gilgal och Beer-sheba. Dessa platser hade blivit centrum för avgudadyrkan och falsk tillbedjan, och Gud gör klart att dessa platser inte kan erbjuda räddning.]
v. 8 [*Notering: Gud är den som har makt över naturens växlingar, som kan förvandla dödsskuggan till morgon och göra dagen mörk som natten. Han är också den som kallar på havets vatten och sprider det över jorden, vilket visar hans makt över både himmel och jord. Genom att avsluta med ”HERREN är hans namn” understryks att denne Gud, som de bör söka, är den Allsmäktige Skaparen och Herre över allt.]
v. 10 [*Notering: KJV: “rebuketh in the gate”. Porten var stadens plats för domstol, rättsskipning och
offentliga uppgörelser. Att “tillrättavisa i porten” betyder
alltså att offentligt stå upp för rätt och sanning – “speaketh
uprightly”, Hebr. מְדַבֵּרתָּמִים – bokstavligen: 1. tala
det som är fullkomligt / helt / sant / rätt, 2. Tammîm =
integritet, helhet, moralisk renhet. KJV återger det med uprightly i
SKJVB "som talar rättsinnigt"]
v. 13 [*Notering: Denna vers beskriver hur de kloka eller förståndiga människorna kommer att välja att tiga eftersom det är en tid av ondska och orättfärdighet. I en sådan ond tid av Guds straff är det kanske farligt eller meningslöst att tala ut, eftersom rättvisa inte värdesätts och sanningen förkastas 2 Tim. 4:3-4 – Det är över för en nation när Gud uppmanar sina profeter att tiga och att inte längre berätta sanningen för det gudlösa onda samhället som är genomsyrat av korruption och fiendskap mot rättfärdighet. 2 Krön. 24:17-21; 25:16.]
v. 15 [*Notering: Gud uppmanar Israels folk att hata det onda och älska det goda och att upprätta rättvisa i porten (där rättsliga beslut fattades). Om de omvänder sig och etablerar rättvisa och moral i sina samhällen, kan Gud i sin nåd skona Josefs kvarleva (de som överlever av Israels folk).]
v. 16 [*Notering: Gud förutsäger här en tid av stor sorg och klagan som kommer att sprida sig överallt i Israel även åkermannen (de som vanligtvis arbetar med marken) kommer att kallas till sorg, liksom de som är skickliga på klagosång (yrkesklagare) för att uttrycka smärtan över förstörelsen. Versen målar upp en bild av en nation i sorg och förtvivlan, där Guds dom berör alla delar av samhället.]
[*Språknot v. 16–17: KJV:s wail och wailing betecknar enligt Webster 1828 hörbar sorg och djup klagan uttryckt genom högljudda jämmerrop. Orden skiljer sig från cry (”ropa”, ”skria”), som främst betecknar ett rop, och från howl (”tjuta”), som betonar ett utdraget nödrop av skräck eller förtvivlan. För att bevara denna skillnad återges wail med jämra sig, wailing med jämmer eller jämrande, och howl med tjuta. Jfr Mika 1:8; Matt 13:42; Matt 24:51; Luk 13:28.]
v. 18 [*Notering: Gud varnar här dem som längtar efter HERRENS dag, för de har missförstått vad den innebär. Många i Israel trodde att HERRENS dag skulle vara en tid av seger och befrielse för dem, men i verkligheten kommer den att bli en dag av mörker och inte ljus. Det är en dag av dom och rättvisa snarare än välsignelse för dem som lever i synd. Versen ifrågasätter om de verkligen förstår vad de längtar efter, eftersom den dom de tror ska drabba deras fiender i själva verket riktas mot dem själva på grund av deras egna överträdelser.]
v. 26 [*Notering: Orden ”Moloch” och ”Chiun” i Gamla Testamentet, är ”Moloch” och ”Remfan” i det Nya Testamentet. Moloch och Chiun representerar falska gudar som Israels folk tillbad, något som Gud uttryckligen förbjöd och fördömde i Lagen. ”ni har tagit upp Moloks tabernakel, och stjärnan av er gud Remfan, gestalter som ni har tillverkat för att tillbe dem” - Apg. 7:43. (Se 2 Mos. 20:4-5). Remfan är en stjärna, en avgudabild som representerar Saturnus. (Se också 3 Mos. 18:21; 20:2-5; 2Kung. 23:10).]
© Bibelbiblioteket™ - Bibeln.Online: 1611 AV, den Auktoriserade King James Version - Svenska utgåvan - Svenska KJV Bibeln™