SVENSKA KJV BIBELN™
Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.
v. 3 [*Notering: ”landet” en hänvisning till det Utlovade landet]
v. 4 [*Notering: Ordet ”Chemarims” i KJV en hänvisning till präster som var djupt involverade i avgudadyrkan. KJV-översättarna behöll det specifika hebreiska ordet ”Chemarims” på Hebr.”כָּמָר” ”ḵâmor” för att framhäva prästerskapets negativa roll i att föra Israels folk bort från Gud och I 2 Kungaboken 23:5 översattes ordet ”ḵâmor” i KJV med ”avgudadyrkande präster” (Hosea 10:5) – När Gud säger att han ska ”utrota namnet” på Chemarims och prästerna, betyder det att han kommer att ta bort både deras fysiska närvaro och deras minne, rykte och inflytande från Israel. De kommer att försvinna helt och inte längre ha någon betydelse eller efterföljare. Det är en fullständig dom över avgudadyrkan och dess tjänare]
v. 5 [*Notering: ”Malkam” (även stavat Milkom eller Molok) var en Ammonitisk gud som förknippades med avgudadyrkan och till och med barnoffer (se 1 Kungaboken 11:5, 33). – Ammoniterna var ättlingar till Lot, Abrahams brorson (1 Moseboken 19:37-38), och de var ofta fiender till Israel under Gamla Testamentets tid. – Att svära i Malkams namn innebär att tillbe eller vara lojal mot en avgud, något som var förbjudet enligt den Israelitiska lagen]
v. 10–11 [*Språknot: KJV:s ord howl, howling, howled och howlings återges i denna översättning med ord ur stammen tjuta (tjuta, tjutande, tjöt, tjutanden). Enligt Webster 1828 betecknar howl ett högt, utdraget och klagande ljud, såsom från en varg eller hund, och överfört på människor i stor nöd, sorg, skräck eller förtvivlan.
Ordet skiljer sig från KJV:s cry, som vanligen betecknar att ropa, skria eller utropa något. Medan cry främst betonar själva ropet, betonar howl det utdragna och jämrande ljudet av djup bedrövelse eller fasa. Därför återges uttryck som “Howl, ye shepherds, and cry” (Jer 25:34) med två olika svenska ord för att bevara nyansen av originalspråkens text.
I uttryck som “the waste howling wilderness” (5 Mos 32:10) beskriver howling även en öde och skrämmande plats fylld av vindens och vildmarkens kusliga ljud. Ordet kan således beteckna både människors klagorop och den hemska ljudbild som förknippas med ödeläggelse och dom. Jfr Jes 13:6; Jer 25:34–36; Joel 1:5; Sak 11:2–3; Jak 5:1.]
v. 18 [*Språknot: Jealous i KJV återger hebreiskans קִנְאָה (qin’āh) och betecknar Guds heliga förbundsnit, inte mänsklig svartsjuka. I 2 Mos 34:14 sägs: “ty HERREN, vars namn är Nit, är en nitälskande Gud.” Här är Nit ett Gudsnamn, inte bara en egenskap. Enligt Webster 1828 betyder jealous om Gud: nitälskande, vaksam över sitt förbund och intolerant mot rivaler. Samma nit återkommer från lagen till profeterna och är ofta förbunden med eld och dom (5 Mos 4:24; Sef 1:18; Sef 3:8). När jealous återges som nit, bevaras Skriftens konsekventa linje: HERREN är Nit – Nit är eld – Elden är förbundets dom. Guds nit är: 1. helig och rättfärdig (Jos 24:19). 2. förbundstrogen (5 Mos 6:15). 3. beskyddande och återlösande (Joel 2:18; Sak 8:2). 4. dömande mot avguderi (2 Mos 20:5; Sef 1:18). Alla förekomster av jealous om HERREN bör förstås i ljuset av detta namn och denna egenskap. ”Elden
från hans nit” uttrycker
Guds förbundsheliga dom. Nit är här inte känsla utan Guds rättfärdiga,
brinnande reaktion mot avguderi och otrohet. Bilden av eld betonar nitens
renande och förtärande kraft.]
© Bibelbiblioteket™ - Bibeln.Online: 1611 AV, den Auktoriserade King James Version - Svenska utgåvan - Svenska KJV Bibeln™